Det är många som har skickat mejl med förfrågning om hur det är att starta eget hunddagis, hur det går runt och vad man ska tänka på. Så här får ni en liten insyn hur en dag kan se ut för dagisfröken på Imas Hunddagis i Luleå

Vi tar en dag som idag tex:

Min dag startar ca 07.00. Där jag först ”Godmorgon” gosar med  mina hundar och sen tar vi oss ut för aktivering. Jag har valt att lägga största delen av deras aktivering på morgonen då det ofta är på förmiddagen tex tävlingar anordnas så de är van vid det. Morgonens aktivering bestod av ca 1 h cykeltur.

Efteråt är det dags för frukost för hundarna. Där passar vi på att göra någon typ av ”hjärngympa” med frukost som belöning.  Sen får dagisfröken tid att göra sig ordning för dagen och dricka morgonkaffet och äta frukost.

Arbetsdagen börjar ca 08.45. Då börjar bilen rulla mot den första dagishunden som ska plockas upp.

Ca 10.15 är alla upplockade och vi kör mot första målet ”förmiddagsrastning”. Här får jag en känsla hur det är med alla individer och vad vi ska syssla med idag. Ofta lite koppelpromenad, bus varvat med att uppdatera kommunikation mellan mig och hundarna samt lite balans övningar och klättring.

Vid 12.30 börjar Kecke bli hungrig (enda hunden som får lunch) och även så dagisfröken. Vi kör in till dagis ett tag vilket också är dagisfrökens hem. Imas och Issie(dagisfrökens hundar) släpps ut på gården för kisstund. Medan dagisfröken kan slänga i sig lite lunch och dagishundarna får en stund en och en på gården med lite godis och för Kecke lunch sök. Vid jättevarmt/kyligt väder eller jättetrötta individer så myser vi ihop inne i dagis och vilar en stund.

Sen bär det av vidare mot nya äventyr. Idag for vi förbi Fröken Fias butik och köpte massor med smaskens till dagisvovvarna innan vi tog en liten eftermiddagsrastning på Mjölkudden(Vi försöker byta miljö så mycket som möjligt).

Vid 14-14.30 påbörjas lämning av dagishundar och även upphämtning av de hundar som går på eftermiddagen och ”nattis” vovvar (övernattnings dagishundar).

När alla dagishundar är lämnade så åker vi och hämtar Imas och Issie sist som rastas tillsammans med eftermiddagshundar .

Efteråt blir det middag för alla och vilostund inklusive för dagisfröken.

Rastning efter vila och hemlämning av eftermiddagshund.

Vid 20 snåret börjar dagisfröken bli klar för dagen och då återstår resten.

Vilket är allt från: Träna hund, Åka till stallet, Pappersarbete, städa ur dagisbilen och kolla att det inte är skitiga/blöta underlag till nästa dag.

Rengöra alla vattenskålar och fylla på vattenflaskor med fräscht vatten till nästa dag. Städa dagis

Varannan vecka tvättas ca 30-40 dagis filtar. Dammsuga huset(dammsugaren står alltid framme;)). Har man flera hundar så blir det att dammsuga varje dag.

Just idag efter alla måsten…tvätta skålar, städa m.m, så har vi varit ute på en lång kvällspromenad sen blev det lite jobb framför datorn med kvällsfika för dagisfröken.

Här är mitt egentliga kontor, där faktiskt min far mest sitter, därav ordningen;)

Och här är var jag faktiskt sitter och jobbar som ikväll…nån som känner igen sig. Ska kanske nämna att det är i vardagsrummmet;)

och mys med tugg för Imas, Issie och nattis Nyx. Och strax är det dags för sänggående och nu är kl ca 00.00. Dagishundarna  lever som dagsifrökens egna hundar. Går runt fritt i huset och sover ofta  i frökens säng;).

Tänk vad man hinner med under dagarna.

Sen tro det eller ej så har jag lite av ett privatliv också, vilket jag såklart inte dryftar här;). Men det är inte stort..hahahaha;).

När det kommer till det ekonomiska så får man kika lite själv och göra analyser om det man vill öppna. Jag själv är en service och kvalitet människa ut i fingertopparna och skulle aldrig rubba på det. Vilket har gjort att just mitt koncept kostar lite mer och såklart har det varit väldigt kämpigt första året. Vilket är rätt vanligt för nya små företag.

Det var lite av mitt liv som dagisfröken  på Imas Hunddagis i Luleå. Låter det slitigt?

Ja, det kan jag berätta att det är också. Men det är även helt underbart. Jag har världens finaste kunder i mina dagisvovvar/hussar och mattar som jag håller så kärt. Min familj och vänner har varit helt underbart stödjande. Och jag har funnit många nya underbara vänner.

Vill passa på att tacka er alla för att ha hjälpt mig att finna ett liv som passar mig som handen i handsken  och ett jobb som ger en underbar livskvalitet.

Tänkte passa på att tacka min underbara far som har hjälper mig med både byggprojekt  med dagis, ekonomin och bokföring. Pappa du är bäst!

Min fina mamma som alltid finns där (och oroar sig lite allt för mycket:)). Älskar att ha nån som oroar sig, och dessutom hjälper till med mat ,städning, fika, rastning av hundar och massor med annat. Min alldeles egna fina underbara mamma:).

Min syster som är en stöttepelare, ser till att saker blir gjort. Underbar hundvakt. Ser till att jag får mat i magen och att jag mår bra . Min kära syster alltid vid min sida:)

Sist och faktiskt också minst i familjen;). Min kära lillebror. Som även han trots sitt upptagna schema som egenföretagare alltid lägger undan tid för sin syster för råd, tips och stöd. Älskar dig!

Det var ett litet mer personligt inlägg om ”Livet som dagisfröken på Imas Hunddagis i Luleå”.

Tack för idag och för mig!

Igår hade vi det jättefint i bilen så inga tålamodstunder behövdes. Så vi jobbade lite på vår kommunikation mellan mig och flocken. Jag fick tid att rannsaka mig själv i rollen som dagisfröken. Vilket jag gör ca 3 dagar i veckan. Det är viktigt att vara helt ärlig mot sig själv när man gör detta och viktigt när man sköter en flock. Det kan vara grejer som jag kom på idag. ..att jag har pratat alldeles för mycket med vovvarna den senaste tiden, vilket också medför att de slutar lyssna tillslut…….det är ett exempel.  Sen finns det många fler.  Nåja, lite bilder från igår när vi jobbade med kommunikation.

Idag fick jag reda på var vår favorit rastplats är när jag fick köra in till vägkanten och ha tålamodsstund inte mindre än 3 ggr:).

Men de tystnade väldigt fort och var så duktiga.  Varför tror ni detta är favorit rastplatsen? Bilderna kanske kan ge er ett tips:)

Ord är överflödiga hur bra vi har det idag:)

Då och då har vi stunder när förväntningar blir höga vilket ofta betyder lite livat i bilen när vi åker och hämtar hundar, närmar oss rastplatser eller närmar oss dagislokalen. Och Nej! det finns inga fönster i bilen och Ja! det vet exakt var vi är när vi närmar oss vissa ställen. Tex Morris blir lite till sig när vi kör mot Busans hus.

Är det bara en hund som lever om så är det lätt då är det bara stiga ur och poängtera till hunden på ett milt sätt att det inte är ok. Men är det flera i kör som lever om då handlar det iallafall för mig om tålamod.  Och det här kommer bli en sån vecka:).
Om många börjar leva om då kör jag helt sonika in till vägkanten och står där tills det är tyst innan jag kör vidare.  Nyckeln är alltså tålamod!

Lite tålamodstund idag vid Kallax.

Sen är det ju viktigt att behålla balansen en stund så här rastar vi utan fart och fläkt idag.

Sen körde vi vidare och det blev en till tålamodsstund vid vägkanten på Hertsön.

På Hertsön fick alla söka lite gott på gräsmattan en och en.

Sen körde vi vidare till Hertsöträsk och se där. Knäpptyst i bilen. På Hertsöträsk hade vi lite mys innan det var hemlämningsdags.

Fin dag med strålande sol och mycket duktiga vovvar.

Tack för idag!

Jag kan inte förstå att vi har sån tur med vädret.  Idag stod som sagt problem lösning på schemat.  Och var är inte bättre än i skogen att pyssla med sådant.  Så på med koppel och traska ut i snårskogen.  Med koppel på hunden får du inte bara den bästa motionen och de bästa tillfällena till problemlösningen utan du respekterar även den påbörjade barnkammaren i skogen.

Snårigt värre. Att hoppa över nerfällda träd och trassla sig ur träd är ett mycket bra jobb för en hund.

Helt plötsligt hittar vi även godis i träd och på marken. Dagisfröken har givetvis varit och lagt dit godis innan. Men det vet inte hundarna om. Och har du problem att hitta var du gömt alla godbitar.  Ingen fara . Din hund löser det åt dig;).

Mysigt att strutta omkring.

Saga är den enda som får gå utan koppel. Hon har fullt sjå med att klättra över stock och sten. Och en fena på att hitta godis.  Ser ni henne:).

Sen lite ordning på vätskebalansen inte att förglömma gos med dagisfröken innan vi kryper ihop och laddar för eftermiddagspromenix.

Ha en fin dag!

Idag är det ingen vanlig dag för idag är det världens finaste japanska spets 7 års dag!

Grattis finaste Morris!

Lycka!!

För er som inte har läst så mycket här så kan jag berätta att min tik Issie är lite speciell. Dåliga erfarenheter har gjort att hon har fått en del som vissa skulle kalla ”problembeteenden vid möte, av….mja ibland allt. SÅ vad ska man göra..jo slänga de dåliga erfarenheterna ut genom fönstret och ta in massa med fräscha, uppfriskande nya positiva erfarenheter. Lite lättare sagt än gjort då jag tycker matte har tagit på sig fler ”problembeteenden” än Issie;), vid dessa tillfällen.

Nåja, tillbaks till den lyckliga stunden. Kan börja med att säga att jag har träna in lite ”verktyg” i hemmets lugna vrå som jag ska kunna ta fram när jag är ute på promenix vid vissa tillfällen. Jag är vanligtvis en morgontrött matte så våra morgonprommisar blir ofta i skogen där hundarna får springa lös och jag kan gå och halvsova;).

Idag valde jag att gå gångbanan där det går tusenmiljoner ägare med sina hundar vid dessa stunder kring halv åtta(i mina ögon). Första hunden vi möter är en liten hårtuss som alltid triggar igång Issie. Även här, men nu tog jag tag i situationen tidigare. Stannade när Issie började dra mot honom. Väntade tills hon kom till sidan innan jag kortade kopplet lite. Hon ”pratade” lite med morrningar så jag tog till mina rullande mmmm med ljus ton som att man tycker nåt är gott:). Tycker det lugnar mer än att prata. Och helt plötsligt står vi och pratar med varandra jag och den andra hundägaren och hundarna är helt lugna. Tror vi var lika förvånade båda två:). Lycka!

Sen blev det tyvärr lite kaos i korsningen då det kom hundar från höger och vänster. Issie stängde av och började dra hemåt. Men jag tog oss lite mot sidan och tog det lugnt och väntade stilla. Och tillslut slog hon på näsan och började ta in information lugnt och stilla….duktig tjej!!!

Nästa möte blev en Golden tik som alltid går lös i princip. I vanliga fall skulle jag bli förbannad på morgonen men nu så tog jag tag i saken. Satte Issie bakom benen(hon vill inte hälsa på okända hundar och då ska hon aldrig behöva utsättas för det och det är mitt ansvar) och Imas vid sidan. Kopplen i vänster hand och rak i ryggen med avslappnade axlar:)(ja, inte lätt att tänka på allt). Issie skällde lite när den andra tiken började närma sig men när hon möttes av mig så tror jag hon kände att det här var ingen ide att gå förbi. Så jag och ägaren hade ett fint samtal där jag förklarade att jag inte ville att mina hundar ska behöva hälsa och varför. Golden tiken stod nära hela tiden men Issie kunde slappna av för att jag var avslappnad och stod som en liten bestämd mur mellan dessa hundar:).

Morgon av total lycka så fortsatte vi vår promenad hem och det här kommer bli en underbar fredag.

Ha en fin dag allihopa!!

Hej hopp!

Härlig söndag på er alla. Idag tänkte jag uppdatera er lite om min egen träning med Imas och Issie.

Issie fortsätter vi den vardagliga träningen med hennes osäkerhet för andra hundar och det går superbra. Hon får även akupunktur ungefär en gång i veckan och vi går sakta fram med lydnadsträningen. Den 2 Februari var vi med på en träningstävling på brukshundsklubbens innelokal Pluto så jag tänkte bjuda på när allt inte riktigt går som det ska:). Jag är supernöjd med min stjärna! Tänk om man själv kunde släppa nerverna så skulle det gå ännu bättre!

Även med Imas går träningen framåt, han är med mig överallt för miljöträning och fortsätter vara den säkra hund han alltid varit. Märk väl skillnaden på mig och mina nerver när jag träningstävlar med Imas. Här på filmen startar vi i klass 2. Vilket vi inte riktigt har alla moment så av nån anledning hjälper jag honom mycket med massor med dubbelkommandon, vilket jag är superduktig på;). Men det var kul och Imas försöker alltid sitt bästa för min skull. Nu ska vi bara kräva lite till av varandra så kommer klass 2 sitta som smäck till sommaren;). Här ser ni också hur jag alltid håller det positivt även om allt inte går som det ska, och försöker göra avslutning på topp.

Avslutningsvis så kan jag säga att träningen inte har varit på topp och då menar jag att vi har tränat lite, så nu planeras det in ordentliga träningsdagar så vi får ha en fin tävlingssäsong i vår och sommar.

Ha en fortsatt Trevlig Söndag!

Hej hopp på er allihopa!

Varje dag när jag åker och plockar upp hundarna på morgonen så ser jag underbara människor som är ute och går med sina hundar. Svansarna viftar, man går i rask takt med koppel som svajar löst i vinden. Men ser glädje hos både ägaren och hunden när de struttar kring gatorna.

Man talar alltid om de människor som behandlar sina hundar orättvist rycker i koppel o.s.v. Men jag vill lyfta alla som aktiverar och berikar sina hundars vardag. Dom som vet att hunden i deras ögon är en stor del av deras liv och för deras hund är ägaren dess ALLT!

Tack för att just DU sätter ett leende på mina läppar varje morgon!

Men sen vill jag att alla funderar lite över denna tanke…..om DU som jag talade om föregående, föregår med gott exempel och sprider ut denna positiva trend med glädje och inspiration så tror jag många hakar på.

Snälla döm inte folk runtomkring. Vissa vet inte bättre, vissa har ändrat sina träningsmetoder, vissa rycker och sliter sig i håret för att de inte har kunskap att lära sin hund.

Så istället för att titta snett på andra, himla med ögonen o.s.v. Visa med hela ditt kroppspråk och med ord hur vi kan lära våra hundar att må bra i våra liv. Framförallt om du är hundinstruktör. Visa ditt stöd, visa din öppenhet och framförallt med glädje för att inspirera andra till en positiv vardag med sin bästa vän.

Ta steget till en positiv trend, och om bara en hakar på så har vi vunnit mycket!

Nu är det längesedan jag bloggade och skälet är enbart mycket göra, prioritera sömn och att jag ville inte locka nån till hemsidan för den ser så fruktansvärd ut:-). Men jag lovar, det ska bli bättre.

Nåja! Till dagens ord. I veckan har jag inte uppdaterat så mycket på fb där jag uppdaterar i princip varje dag eftersom vi har haft lite vibrationer/ obalans i flocken. Det är inget som har hänt konkret men nu känner jag hundarna så väl så det sitter i magkänslan när nåt är annorlunda. Den enda som egentligen jag inte har sett någon direkt ändring på är lilla Kecke. Så istället för att koncentrera mig på att fota så har fokus varit på vem det är som vibrerar. Idag har vi fått in balans igen så här kommer lite foton.

Nallo och Frank.

Kecke och Morris.

Vad kan göra att man får obalans i en flock. Mja, det finns ganska många skäl. Några är: Det har varit kallt ute så den fysiska motionen kan ha uteblivit. Vi har tre tikar borta på löp och skada vilket medför väldigt mycket ”manlighet” i flocken;-). Vi har haft inskolning….osv.

Men vad kan man göra. I mitt fall så har hundarna rätt bra koll vid regler även vid obalans så vi ökar bara den fysiska aktiveringen och blandar in lite hjärngympa. Som bilderna här ovan visar så har vi endast haft våra promenader på snövallar idag. Koncentration för att hålla reda på tassarna och lite jobbigt fysiskt också.

Sen har vi en nöjd flock till lunchvila och sen en sväng till upp på vallarna.

Frank tackar dagisfröken för en rolig Förmiddagspromenix;-).