Nu är det längesedan jag bloggade och skälet är enbart mycket göra, prioritera sömn och att jag ville inte locka nån till hemsidan för den ser så fruktansvärd ut:-). Men jag lovar, det ska bli bättre.
Nåja! Till dagens ord. I veckan har jag inte uppdaterat så mycket på fb där jag uppdaterar i princip varje dag eftersom vi har haft lite vibrationer/ obalans i flocken. Det är inget som har hänt konkret men nu känner jag hundarna så väl så det sitter i magkänslan när nåt är annorlunda. Den enda som egentligen jag inte har sett någon direkt ändring på är lilla Kecke. Så istället för att koncentrera mig på att fota så har fokus varit på vem det är som vibrerar. Idag har vi fått in balans igen så här kommer lite foton.
Kecke och Morris.
Vad kan göra att man får obalans i en flock. Mja, det finns ganska många skäl. Några är: Det har varit kallt ute så den fysiska motionen kan ha uteblivit. Vi har tre tikar borta på löp och skada vilket medför väldigt mycket ”manlighet” i flocken;-). Vi har haft inskolning….osv.
Men vad kan man göra. I mitt fall så har hundarna rätt bra koll vid regler även vid obalans så vi ökar bara den fysiska aktiveringen och blandar in lite hjärngympa. Som bilderna här ovan visar så har vi endast haft våra promenader på snövallar idag. Koncentration för att hålla reda på tassarna och lite jobbigt fysiskt också.
Sen har vi en nöjd flock till lunchvila och sen en sväng till upp på vallarna.
Frank tackar dagisfröken för en rolig Förmiddagspromenix;-).
Mycket hormoner och feromoner som dallrar så här på vårkanten hos alla, både med och utan pälsar….Det är så livet är. Det behövs inte så stora rörelser i grupper för att det ska uppstå turbulens, men rätt som det är hamnar vibbarna i samma takt igen. Det gäller bara att hålla ut (-och hålla i kopplen) 😉